Effektiv som tusan.

Eftersom jag ska jobba i affären i helgen får jag ledigt i två dagar för att "vila upp mig". Perfekt för att ösa på lite extra. Kaninerna skulle ju ut i sin hage så jag gav mig på det igår direkt efter Lotta varit på kaffe. Det såg ju ut som fan med löv från förra året, spann med surt vann, möglig mat i en råttfälla osv. Jag har inte sett några råttor på ett tag men tanken finns ju där hela tiden, och man är rätt försiktig när man lyfter och flyttar saker. Så står där ju ett litet kaninhus i hagen oxå. Jag har inte vågat lyfta på locket på hela vintern för sist jag kollade fanns där råttbajs.. Men jag börjar plocka, går iväg med saker, häller ut vattnet, hämtar skyffel och kvast. Så hänger det en slagfälla i ett snöre på väggen, precis bredvid ingången till det här huset, så jag tar den, ska knyta upp knuten, och ut far nåt grått och stort ur huset, trampar nästan på mina skor. Jag skrek och flög baklänges, och att jag inte sket på mig är ett under. Sen kom jag till sans, och det var faktiskt så att Lara Croft är återfunnen. Hon ska alltid va så dramatisk.

Kaninerna kom ut så småningom och de är så glada så.

När jag vaknade idag tyckte jag att kag varit så effektiv igår att jag kunde lata mig idag, bara dricka kaffe och umgås. La ut en frågan på fb och min Lotta nappade igen. Det märks att hon saknar mig ;) Prata-ikapp-pratet blev vi klara med igår så vi bestämde oss för att gå en sväng istället. Vi gick 3,5 km, stannade vid en damm där hundarna badade, vi drack kaffe och åt den godaste ostmackan ever. Både hundar och barn verkade uppskatta vår idé. 3,5 km hem igen, och för första gången på typ ett år kunde Rocky sova i vagnen.

Jag gav mig direkt på nässelodlingen vi har här i trädgården och den är nästan borta nu, likaså känseln i mina händer. Inbillar mig att om jag tar lite av roten oxå tar det längre tid innan de kommer igen. Så ja, jag plockar nällor.

Sen kom Andreas och ville ha håret klippt, jag gjorde en mohawk men han var inte imponerad så jag fick raka av alltihop igen. Sen gick vi en sväng, 5,5 km och halvvägs hör jag hur det prasslar i skogen, hans Svea stod på span och när jag tittar står det en gris och glor på oss 7-8 meter in. Jag gömmer mig bakom Andreas och tackar nån däruppe att inte Nova fattar nånting, hon äter lite gräs. Vi kan passera efter en stund och jag tyckte detta var riktigt obehagligt.

Det känns som att jag fått mycket gjort dessa dagarna och det är med en skön känsla i kroppen jag säger nattinatt.

Location:Forsakarsvägen,Kristianstad,Sverige