Jag ska inte säga vad du liknar, men ta en banan.

När vi var på Anders Hallgren's föreläsning pratade vi (han) mycket om stress, och hur man får en stressad hund att tagga ner. Han hade massor med nyttiga tips bl.a. sånt som är ät och drickbart. Bananer skulle ju då vara bra och eftersom jag är lat kändes det väldigt enkelt.

Här hemma har jag en stressad hund som gör utfall mot andra hundar när hon blir stressad, hoppar på tv:n och har ständig koll genom fönstret ifall det skulle kunna komma nåt att stressa för.
Så hon och jag delade på en banan, sen en till. Dagen efter hade hon själv serverat sig med en banan och hon fick en till.
I torsdags skulle vi få hundbesök. Av en hund vi aldrig träffat innan Jag proppade i henne ett par bananer en timme innan de skulle komma. Vera gick ut och hälsade och sen Troja. Jag fick förklara lite försiktigt att nästa hund jag skulle ta ut kunde bete sig illa men jag hade henne i koppel så inget kunde hända.

Så jag går in, tar på sele och koppel och väntar på att hon ska börja stressa. Inget där. Tar ut henne, fortfarande inget. Hon luktar lite i marken där kompisen gått och luktar på hans kiss. Lugnt och fint. Sen får jag berätta för henne att det står en vilt främmande människa och hund i vår trädgård. Hon hälsar på människan och jag kallar på hunden så att jag kan se vad som händer, samtidigt som jag spänner mig och är beredd att hålla emot i kopplet. Hunden kommer fram, Nova slänger sig platt på marken och viftar på svansen allt vad hon kan.
Jaha? Koppel av och Nova busar. Sjukt glad är jag.
Nova sover om dagarna och tittar nästan inte alls på tv. Så fick hon den sista bananen i fredags och gissa hur hon är idag?? Yrväder och lika stressad som vanligt.

Jag är nog ganska säker på att bananerna gav resultat, märk nu att det är bananer man köper i affären jag pratar om, inget annat!

Nu vill jag gå till en människo psykolog och få reda på vad man ska ge ljugande människor för något för att de ska skärpa till sig.