Gone walking.

Första liite längre rundan efter förlossningen. Lite för onödig information kommer efter bilden.










Jag har nog fått nån släng av hängfjas. Står jag, eller går, för länge känns det som att nåt är på väg ut. Det är inte så kul. Sen vet jag inte om det är nån form av framfall eller vad det är. Imorse när jag skulle kissa kom det nästan inget, vilket jag tyckte var konstigt. Men så lutade jag mig fram, och där kom det.. Sen vet jag ju inte om det har att göra med livmodern, eller det faktum att nåt stygn inuti har gått upp.

Och på tal om onödig information och stygn som går upp, så var det ett stygn som gick upp förra gången oxå. Men då satt det utanpå och var lätt avhjälpt med alsollösning och kompresser. Just nu känner jag mig inte alls inspirerad att stoppa upp nåt ska jag säga. Eller egentligen inte att glo efter heller, men det gjorde jag ju ändå.

Varsågod, här hade ni årets onödigaste inlägg.
Glad att jag inte delar på FB längre..