Bara hundar.

Jag tror att Nova vet vad det är för dag idag. Det är It's-me-or-the-dog dag idag. Hon kollar Tv:n hela tiden. Just den dagen tränar vi ju på att ta det lugnt. Inget undantag idag. Tränar vi inte kommer vi inte få bukt med problemet.

Problemet är stress när andra hundar stressar, låter konstigt eller hur, men det är det enda jag kan få det till. Inga problem med lugna hundar, men små utfall på störiga sådana. Dock har hon börjat reglera lite själv, vilket gör mig stolt. Vi har tränat lite på att gå-i-buren när stressen kommer ifatt. Nu går hon i buren självmant när hon blir för stressad, och går ut när hon lugnat sig.
Då kan väl vissa tycka att det är jag som ledare som ska bestämma när hon får komma ut, men när hon själv känner av när det är jobbigt för henne genom att gå in i tryggheten för att komma ut när det är lugnt, låter jag henne hållas. Ber jag henne stanna gör hon såklart det.

Sagan om Vera har blivit verklighet. Hon kan numera inte gå ut själv, för ett skutt över staketet och man är fri att äta delikat kattbajs. Snacka om självbelönande. Vidare har hon fått ett stort tuggbehov. Såsom koppel, antenn sladdar och svindyra Easy-walk selar. Den där selen fattar jag inte hur hon kunde förstöra då den satt på henne, hyfsat tight, men på nåt vis lyckades hon vrida ner sitt lilla huvud och få tag i selen på bogen och vips! Så var den av. Grattis Vera!

I måndags var det kurs start för Andreas och jag och Troja hängde på. Troja bet till på en liten bullterrier som ville ha närkontakt och sen var det bra. Hon gillar inte hundar som bara "kommer och tar för sig", nä vi vill nog inte hälsa på hundar alls. Vi kan umgås bara du inte vill leka med mig.
Efter detta visade Troja sitt allra duktigaste jag. Jag tror nästan att det var en och annan som tyckte att duktigheten övervägde kamphundigheten. Hon gjorde allt som jag bad om, inklusive fot gående med stor (10 nya hundar, varav de flesta ville hälsa) störning, lös. Och hon visade magen för alla som ville se på där på sin lilla filt. Hem till kusinens man som fyllde år och jag hade planerat var jag skulle göra av Trojan. Var hennes hundar i rastgården, fick min va i källaren och tvärtom. Men det sket sig kraftigt när grinden till rastgården var insnöad.
Så in med hunden i huset, sa till henne att ligga i bädden och stanna där. Jag hade inga stora förhoppningar att hon faktiskt skulle göra det, jag kunde lika gärna varit tyst. Men hon låg där så snällt tills hon fick komma upp. Ja, hon imponerar på mig ibland.

Förresten blev det kaffe hos en god vän idag!