tisdag 19 maj 2009

Del 4..

Dilba Matilda som hon heter var ju världens lugnaste Russel. Blev ständigt imponerad av att hon var så nöjd med att sova i soffan.

När jag hämtade henne fanns löften om att jag skulle gå på bruks och lära mig o henne hur man tränade, fastän jag hade körkort nu blev det ändå inget av det.. Dilba kunde sitt, och hon höll sig alltid i närheten så inkallningar var inga problem. Blev det bråk med någon annan hund var det bara att säga hennes namn så slutade hon.

Jag o Veronica (Davids fru) gick en kantarell kurs tillsammans, det var första gången jag fick jobba med klicker. Vi klickade in hundarna på en kvart, sen var det dags att leta kantareller på marken, kan säga att det gick inte alls bra. Hemma fick hon alltid leversnittar som godis och det funkade hur bra som helst, men inte när man ska behöva jobba på riktigt. Men det förstod ju inte jag.. Nästa gång hade jag korv med mig istället och då letade hon kantareller och när kursen var slut o vi skulle ha "slutprov" fick instruktören säga till oss att vi fick spara några till de andra. Så ja, hon kunde. Ändå tills jag skulle göra det själv och då var det inte alls intressant längre..
Nu vet jag att jag gav Dilba för lite aktivering, att hon bara sov höll bara i sig några månader sen började hon gå runt, runt, runt. Jag o Karolin var ute o gick i skogen 2-3 gånger i veckan, det hjälpte inte ett dugg och nu vet jag ju varför..

Så vi har Nalle och Dilba tillsammans ett par år tillsammans och tanken på en ny hund var inte alls främmande, jag hittade en som jag nästan köpte, det var en salig blandning o anledningen till att jag ville ha den var att den kostade 1000:- När jag ringde var den sista valpen såld o tur var väl det.

Morgan visste vad han ville ha för hund, en Amstaff. Jag var väl ganska skeptisk, kände ingen som hade en sån hund och jag ville veta hur den var innan jag gick o köpte en. Det enda jag egentligen hade krav på var att det inte skulle va en sån som stod o skällde hela tiden. För tre år sen stod det ju om den i tidningen hela tiden.. Ja jag gav väl med mig på att det skulle bli en sån som nästa hund, den skulle dock inte komma från Malmö, inte köpas av nån utlänning och den skulle vara vit med en svart lapp för ögat. Och det skulle inte va den billigaste heller, för det skulle ju va seriöst.. Ja och jag visste ju att Dilba skulle bli äldre än Nalle så det måste ju vara en tik oxå.

Så jag har stenhård koll på Blocket.se, det kan ju dyka upp en precis sån som vi vill ha.
Så en dag hittar hittar jag en annons.. Staffordshire bullterrier 2000:-
-Mooorrgan! Vill du ha en staffe istället? Om vi har 2000:-
-Ring på den!
Så nu ringer jag på en staffe som är brun från oxie och kostar inga pengar.. Det enda som är rätt är att han är svensk o det är tikar jag ringer på. Jag blir fruktansvärt nervös och är rätt säker på att alla är sålda. En valp finns kvar o jag vet inte vad jag ska fråga så jag frågar om de är rumsrena.. 8 veckor.. Hade jag varit som han hade jag lagt på luren igen. Vi bestämmer iallafall att vi ska komma o kolla på valparna, ska köra till Oxie o ringa när vi är där för vägbeskrivning. Vi kommer till Oxie o ringer. Telefonen avstängd. Vi ringer i en kvart men kommer inte fram, vid detta laget är Morgan sur o tycker att vi skiter i det! Så jag skickar ett tomt sms för att se om jag får leverans rapport senare, kör tillbaka och när vi är i Horna (?) plingar det till.
Så jag ringer igen och han svarar att batteriet dött, tillbaka igen och kommer in till en lägenhet med två köksbord och en cykel, i övrigt är lägenheten alldeles tom. Killen förklarar att det är hans flickvän som har mamman till valparna, han har hanen, flickvännen har lämnat honom och valparna och därför har inte han pengar till att vaccinera, chippa, vet bes och betala stamtavlor, det är anlednigen till att han säljer dem så billigt. Förra kullen de hade tagit hade de fått 12000:- per valp och det hade kommit folk från Norge och köpt valpar.

Gissa vem som tror stenhårt på killen och tar med sig en valp hem..










Här har vi Nikita, hund nummer 4, det är här äventyret börjar!
//

3 kommentarer:

  1. Så spännande! kan knappt vänta:D

    SvaraRadera
  2. Sluta inte skriva din historia. Följer den med stort intresse!

    SvaraRadera
  3. Oj... Det är så det gick till... Jag vill läsa mera. Du får nog skriva en bok tror jag faktiskt.

    SvaraRadera