Off.

Vilken helg.
Måste säga att denna varit den sämsta på länge. Allt har känts skit o jag har mått som en bajs korv. Som sagt vaknade jag inte till förrän vid 6 igår kväll o det har inte varit bättre idag, känner mig som en bakfull kossa trots att jag inte druckit något alkohol haltigt.

Sen blev jag ju sur på nån oxå pga att det ska ljugas o jävlas. Dumma bortförklaringar kan vi vara utan, säg som det är istället, sanningen är inte så långt bort. Nånsin.
Där blev det ju ännu sämre och har varit helt böl färdig för det mesta. Ett tag var det nästan att jag gav upp, men stå o böla på jobbet vill väl ingen. Men svårt att stå emot..

Fan va hängig ja e alltså..

Det är visst mors dag idag. Skickade ett sms till Mommy Dearest o fick till svar att moster fyller år idag. Det blev ett grattis sms till henne oxå o löften om att gratta henne en annan dag, hoppas hon har läst det. Kände verkligen inte för att åka dit o försöka va trevlig, jag tror faktiskt inte att jag varit trevlig mot nån idag så varför skulle jag lyckas bättre där. Hade vatt skämmit med släkten o allt.
Nu ska jag sluta trada om min depp.


Bilden i förra inlägget är väl härlig!? Hade ju min N95 med på jobbet i helgen o jag blir alltid så glad över mina gamla bilder däri o måste dela dessa ibland.

Kattafan pissade på sina kattungar 3 dagar i rad o till slut fick jag nog av att tvätta o värma o ge välling, så jag gav dem till hunden. Hunden blev jätte glad. Nikita har mjölk nästan året om o bara hoppas på att hon ska få valpar men det tycker inte jag. Nu får hon tre stycken små kattvalpar, och hon tar så fint hand om dom. Hon lyfter dem försiktigt i nackskinnet upp i soffan för det är där hon vill ha dem. Inte poppis hos matte som vill att dom ska ligga i vaggan. Och det gör de visseligen, ändå tills jag vänder ryggen till. Ibland på natten trillar dem ner på golvet, och då kryper de såklart in under soffan och sen ligger de där och mjauar o Nikita ligger o tittar på dem o piper o gäspar. Det här går jätte bra i en vecka ungefär och en dag när jag går upp på morgonen ligger Nikita som vanligt. Inte så sidan som hon brukar. Jag känner att det är kallt i rummet och som de flesta vet är Nikita känslig för kyla. Jag frågar Nikita var bebisarna är och då ställer hon sig upp o tittar på mig, sen tittar hon ner.. Stackars lilla Nikita, hon ville väl bara värma dom. Detta hände sommar/höst -08


Jag var ute med hundarna precis, mitt i inlägget, skulle titta till kaninerna oxå och va i he****e. Kanin buren till ungarna stod öppen, fick lite panik o tittar in, mamman o den viltgråa ungen sitter kvar. Var är de andra, in med de stora hundarna kalla på Nikita (kaninfångare), hittar en liten perle. Så go denna kanin unge är, när den ser mig o jag sätter mig på huk kommer den skuttande så det var bara att ta den o sätta i bur igen. Men jag fattas fortfarande en, letar o letar, Nikita letar oxå, men vi hittar den inte. Går in en runda o kräker av lite av mitt dåliga humör o ut igen, kallar, tror ni kanin ungar lyssnar på: -Lilla kaniniiinen, var ääääär duu??? Kommer på snilleblixten att jag sätter ut ungarna o mamman i "gräsburen" så kanske den kommer till slut. Jag hinner bara sätta ner den sista så kommer rymmaren skuttande till mig. Skönt. Dessa ungarna är så tama, de kommer fram direkt när jag sätter ner handen i buren, sen ska dem bli klappade i pannan. Som det ser ut nu vill jag nästan ha dom kvar. Men jag vet att det inte går, har för många redan, 2 stycken hade varit lagom tycker jag.

Men om nån jag kände ville ha en hade det varit kul.

Kram..