Precis vaknat, datorn får ingen vila. Måste kolla mina grödor ju.
Mina jordgubbar bara vissnar, och mina träd mognar aldrig. Ingen av mina grannar behöver hjälp. Men mina pumpor var iallafall klara.
Sen tänkte jag på en sak..
När jag hade Bus och tog hand om Nalle ifrågasatte folk vad jag skulle med en hund till till. Sen fortsatte det med varje hund, om vad jag skulle med den till och om det inte är dyrt och blaha blaha. Men om! Det istället varit så att jag hade ett barn, blev gravid igen, och igen. Tror jag inte att NÅGON hade frågasatt det. Det hade varit ständiga gratulationer, och ingen hade frågat om inte det var dyrt...
Mina hundar ÄR mina barn, men inte fan är det folk som ska komma o hälsa på bara för att se "den lilla". Nä för har man barn själv är man fruktansvärt glyttig om man påstår att ens hund är ens barn.
Ja så är det.
Det är väl klart att våra hundar är våra barn med den fördelen att dom inte växer upp och flyttar ut. Pst! Jag hälsar hellre på valpar än nyfödda barn. Mycket roligare! Detta viskade jag för det är inte riktigt accepterat.
SvaraRaderaÅngrade mig genast! Inte ska jag viska. Jag står för det!
SvaraRaderaOm du hade varit konstant gravid kan du vara säker på att jag hade reagerat, och det är inte säkert att jag hade tyckt att det var positivt! Åtminstone inte hela tiden...Och vi var visst och hälsade på den "lilla" förra veckan. Sen att jag inte ville passa ett av dina barn och ta med henne hem, det var ju taskigt, okej, men barnet tog det ju ganska bra tyckte jag...
SvaraRaderaHaha jag säger alltid till dom som skaffar barn på barn att räcker det inte snart? Milton är absolut ett av mina barn!!
SvaraRadera